Gör oss redo för elefanterna!

Sedan en timma tillbaka har vi nu befunnit oss i Mondulkiri i Kambodja. Vi satte klockan på 5:30 i morse och packade det sista. När klockan närmade sig 6 knackade det på dörren och där stod en av de som jobbade på boendet och sa att de är redo att hämta upp oss nu. Nu? Klockan var ju så vitt 6 och bussen/vanen skulle inte gå förrän 7? Då försökte han lite nervöst förklara situationen med att hon tjejen som sålde oss biljetterna igår nämnde det men att vi kanske inte hörde osv osv. Det bör nämnas att vi beställde biljetterna av en tjej, men det var han som slutligen gav oss biljetterna och då var det banne mig 7 nere vid receptionen som gällde och inget annat. Hur som helst så missade vi frukosten på grund av detta, men mutade oss till varsin vatten som kompensation. Vi åkte tuk-tuk till en annan del av stan där vår transport stod redo. Klockan hade då slagit 6:30 och vi hade fortfarande inte ätit. Tur för oss låg det en restaurang rätt bredvid och vi fick i oss lite ris och något som liknande lever eller lunga (jag åt några bitar av det, men kunde sedan inte mer... Jag är verkligen inte den som petar i maten, men inälvor har aldrig varit min grej).

Smarta som vi är så hade vi köpt med oss ett kexpaket från dagen innan, som vi satt och mumsade på under den närmare 5/6h långa färden.

Vi har säkert nämnt att man sockrar mycket här istället för att salta; så istället för vanliga salta kex var det naturligtvis sockrade kex vi fick. Men det var gott det också!

I vanen var det en man bredvid oss som helt plötsligt tog upp sin mobil lite halvdiskret och riktade den mot oss (främst Annie, för att hon satt ytterst närmast honom) samtidigt som han själv tittade ut genom fönstret. Annie uppmärksammar detta och tar handen framför mobilen och frågar vad han håller på med. Utan att svara med ord försöker han efter några sekunder visa en skärm som inte visar något konstigt. Men hallå eller. Det var så uppenbart att han ville ta ett kort. Annie satt nämligen med shorts och benen uppe mot stolen framför, medan jag satt med långbrallor. Så i hans värld fanns det väl något där som var värt att fota. Tiden gick och helt plötsligt ser vi honom göra ett till försök. Men då vänder även jag mig mot honom och får ögonkontakt och blänger, varav han direkt vänder sig mot fönstret. Vi pratar då högt om situationen med internationella ord så som "kamera" och man märker att han förstår att vi pratar om honom. Han beter sig obekvämt resten av resan och försvinner snabbt när vi har stannat i Mondulkiri. Situationen fick mig att tänka lite. 1. Jag märkte att jag blev lite småirriterad på Annie för att hon hade shorts på sig när man bör resa i långbrallor när man åker med lokala och reser till mindre samhällen. 2. Varför blir jag irriterad på Annie när det är mannen som uppenbarligen gör fel? Antagligen är det samhället som har format dessa åsikter inom mig, för ärligt talat är det sjukt. Nej, man behöver inte gå runt i bikini i byarna här nere, men det gör det ändå inte okej för fem öre för en okänd lokal man att fota kvinnan/personen i fråga? Det spelar ingen roll om det bryter mot deras normer; hade Annie varit 1 år yngre hade situationen kunnat klassas sombarnpornografi. Nej, usch!

Det kan nämnas att det inte är första gången män försöker fota. Senaste gången (som vi vet om) var i Filippinerna på stranden. Om du får ta ett foto? Eeeh nej!! Stick och brinn och kom aldrig mer tillbaka. OBS: vi hade sett samma man tidigare i veckan snorklat runt bland bikinikkädda brudar och kollat runt. Tror han inte det syns att han tittar? Hela snorkeln vrider sig ju för sjutton! Gubbe lilla...

Nu sitter vi i alla fall på en restaurang här i Mondulkiri och hälsar Perra grattis - i förskott (uppenbarligen fyller hon ännu inte år i LA, där hon befinner sig). Vi ska snart till en marknad och köpa lite godsaker att ta med oss till EVP. 15:30 kommer vi bege oss mot elefanterna och då kommer ni inte höra från oss förrän den 27e eftersom vi inte kommer ha WiFi! Vi har dock några tidsinställda inlägg på g som kommer dyka upp i veckan. Hörs snart igen!

(Vi har spanat in en söt grabb som jobbar här som kommer till lägret i veckan med oss... Vem är han? Är han singel? Vem av oss får honom? Är han kanske får framtida bästis? Fortsättning följer!)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




Ska du ut och backpacka i Asien och behöver en dos inspiration så har du definitivt kommit rätt. Vi kommer bjuda på diverse galenskaper och vardagskulturkrockar som vi stöter på genom Thailand, Malaysia, Indonesien, Singapore, Filippinerna, Vietnam, Kambodja och Laos. Kanske ändrar vi oss på vägen och stannar fyra månader i ett och samma land. Följ oss under vattnet, upp i bergen, genom djungeln, i möte med asiater och backpackers och liggandes i magsjuka på hotellets hårda sängar. 20 januari - 2 juni 2016. Välkomna!